SYROR
Syror har ett pH-värde under 7.
Syror har förmåga att donera vätejoner. Syror har sur smak och reagerar med oädla metaller. Syror kan användas till mycket man kan t.ex. konservera mat i dem (ättikssyra), för att bakterier kan inte bildas i den sura ättikan och maten håller sig bättre och längre. Syra används också till matsmältningen, saltsyra finns i allas magar och ligger i magsäcken och bryter ned maten som du har tuggat i dig. Syror används också till tillverkning av t.ex. plast, målarfärg och medicin. Det finns både starka och svaga syror. Starka syror joniseras fullständigt i vattenlösning.
Svaga syror joniseras endast i liten utsträckning och få protoner frigörs i vattenlösning.
Exempel på en svag syra är Citronsyra. Många svaga syror kan användas till mat, men sedan finns det starkare syror som kan vara mycket skadliga att få på sig eller i sig.

Karies
Det finns syror i munnen också. Den otäcka tandförstöraren karies beror på att sockerarter i munnen (glukos och fruktos, och vanligast sackaros - eller strösocker) omvandlas till syror, t.ex. mjölksyra, genom en process som kallas fermentering (jäsning).
Om dessa syror är i kontakt med tänderna för lång tid kan det leda till att mineralinnehållet i tanden löses upp. Med andra ord; du börjar utväckla karies.

Varje gång du har ätit någonting minskar dess syror pH-värdet i munnen så att bakterierna kan spridas. Detta kan du motverka genom att tugga på ett tuggumi efter en måltid för att få pH-värdet att bli normalt (från pH 7 och lite uppåt) igen. Så småningom höjs pH-värdet i alla fall, pga saliven i munnen fungerar som bas, men för att skynda på det kan man ta ett litet tuggummi. Känns både fräsht och bra!

Det finns både starka och svaga syror. De svaga syrorna hittar man både i maten och kroppen. Det kan till exempel vara citronsyra som finns både i citroner, läsk och godis. Mjölksyran finns i filmjölk,(gör att den är sur). I äpplen finns äppelsyra, och ättiksyran finns i senap, ketchup och ättiksgurka. Syrorna som finns i maten bildas också i kroppen när vi förbränner maten vi ätit. i cellerna finns också en syra; deoxiribonukleinsyra-DNA. DNA gör att kroppen vet hur ämnena i kroppen ska byggas upp.
I läsk finns kolsyra. Det är en svag syra. Det bildas när en gas som heter koldioxid reagerar med vattnet. När man gör läsken pressar man ner gasen i flaskorna med högt tryck. Då reagerar några av koldioxidmolekylerna med vatten och då bildas kolsyra, H2CO3 som är en svag vätejondonator.

external image Ketchup%25201kg%2520Felix.jpgFelix Ketchup external image dnastructure.jpg Modell av DNA external image champagnebubblor.jpgBubblorna i drycken är kolsyra.

Det finns förstås också starka syror, som är betydligt farligare och mer frätande än de här ovan. Tre stycken starka syror som alla börjar på S är; svavelsyra (H2SO4), saltpetersyra (HNO3) och saltsyra (HCl). De kan användas till mycket, bland annat inom den kemiska industrin. Till exempel handelsgödsel, färgämnen, plast och läkemedel. Svavel-och saltpetersyran utnyttjar vi i sprängämnen, medan svavelsyran också kan hjälpa oss när vi raffinerar råolja till bensin och när vi tillverkar stål och batterivätska till bilbatterier.

Din magsyra består av stark saltsyra, när du får halbränna betyder det att saltsyran har kommit upp ur magsäcken. Men saltsyran finns inte bara i din kropp, utan används även inom jordbruket. Där späder man ut salt-och svavelsyra för att behandla växterna djuren ska äta under vinterhalvåret. Det sparas i höga torn, silos eller i vita plastsäckar (det är de stora vita "plastbollarna" som man kan se på åkrarna ute på landet)
external image silos_phosphine_low04.jpgSilos.


Palmitinsyra

Vanligt namn

palmitinsyra

Systematiskt namn

hexadecanoidsyra

Kemisk formel

C16H32O2

Palmitinsyra är en organisk fettsyra och en av de vanligaste mättade fetterna i växter och människor. Den är vit och fast och smälter vid 63.1°C. Dess kemiska formel är CH3(CH2)14COOH. Den hittas som namnet antyder i palmolja. Smör, ost mjölk och kött innehåller också palmitinsyra.
Vid fysiologiskt pH så återfinns palmitinsyran som palmitat CH3(CH2)14COO−.


Brönstedt och Lowrys teori

1) En syra är en protondonator och en bas är en protonmottagare

H2O + H2O ↔ H3O+ + OH-
[syra + bas ↔ konjugatsyra + konjugatbasen]
Syran H2O donerar H+ och blir konjugatbasen OH-
Basen H2O accepterar protonen H+ och bildar konjugatsyran H3O+
Eftersom väteatomen ju endast har en elektron, kommer H+ att innebära en extremt liten jon utan några elektroner alls. Den lilla partikel får då speciella egenskaper. Bland annat förekommer den under normala förhållanden endast momentant som enskild partikel, och tas upp mycket snabbt av någon bas i närheten. Så är till exempel i vattenlösning alla avgivna protoner bundna till vattenmolekyler som hydroniumjoner (hydroxoniumjoner).
mbox{H}_2 mbox{O}+ mbox{H}^+rightarrow mbox{H}_3 mbox{O}^+
mbox{H}_2 mbox{O}+ mbox{H}^+rightarrow mbox{H}_3 mbox{O}^+




SIV – Regeln

När man experimenterar och arbetar med syror och baser är det viktigt att man hanterar dem på rätt sätt. Inom kemin finns det både starka, svaga syror och baser som används. SIV -regeln är något som man bör känna till när man arbetar med kemi. SIV står för: Syra i vatten. Regeln innebär att man alltid ska hälla i syran i vattnet, inte tvärtom. Om man skulle hälla vattnet i syran skulle det kunna ske en allvarlig olycka, det beror på att när man blandar en syra med vatten blir det en reaktion, det blir varmt, det börjar koka rejält. Om det skulle ske en olycka skulle syran kunna stänka på dig, vilket inte är bra. Därför ska man alltid hälla syran i vattnet, då kan man alltid kontrollera hur stor mängd av syran man häller i.


external image olikatextilfarg01.gif

Buffert

När man hör ordet buffert är det nog en stötdämpare till järnvägsvagnar man tänker på. Men buffert inom kemin är något annat även om det fungerar på samma sätt. Om du häller en koncertrerad syra i vanligt vatten, t.ex saltsyra, sjunker ph-värdet drastiskt. Men om vattnet innehåller en bas dämpas ph-förändringen. Så vad kan det bero på, blir syran utspädd? nej, det är basen som plockar åt sig vätejoner och får syran att bli svagare, vilket i sin tur leder till att ph- värdet inte sjunker så mycket. Basen har fungerat som en "buffert" mot syran. Det behövs alltså mer syra för att ph-värdet ska sjunka. Men om du häller en bas i en bas kan förändringen inte stoppas. En bas kan inte buffra en bas.

Buffertämnen
För att kroppen ska vara frisk är det viktigt att pH-värdet inte varierar för mycket. I kroppen ska värdet ligga runt det neutrala, cirka 7,4. För att kroppen ska klara av det finns det olika buffertämnen i blodet som hjälper till. Ett av många viktiga ämnen är Vätekarbonat, HCO3. Buffertämnen finns inte bara i människokroppen, de finns även i mark och vatten. Surt regn är ett av många stora miljöproblem, för att förhindra det krävs inget buffertämne som många tror, där behövs endast en basisk kalkrik berggrund som förhindrar pH-sänkningen.

external image bicarb.gif Vätekarbonat (HCO3)

Syror släpper ifrån sig vätejoner
Syror är molekylföreningar som innehåller joner, bland annat vätejoner. När syran till exempel blandas med vatten förändras den och vill dela upp sig i joner, då väljer den att släppa ifrån sig den positiva vätejonen, (protonen) till vattnet. Kvar blir då bara den negativa jonen med sitt elektronöverskott.
En stark syra släpper i regel alltid ifrån sig fler vätejoner än en svag syra.

Vätejonerna är speciellla
En väteatom är den enklaste atomen som finns, den består bara av en proton i kärnan och en elektron i första skalet. Det gör att väteatomen är mycket mindre än andra atomer. När väteatomen sedan ska förvandlas och bli till en vätejon gör den sig av med den negativa elektronen, för att bara ha kvar protonen i kärnan. Eftersom den nu är ännu mindre än från början kan vätejonen komma väldigt nära andra molekyler och reagerar därför lättare med dem. När den kemiska reaktionen sätts igång förstör syran andra ämnen, det är därför syror är frätande.

Myrsyra
Myrsyra eller metansyra, HCOOH, är den enklaste organiska syran.
Man framställer myrsyra genom en reaktion mellan natriumformiat(NaCOOH) och svavelsyra(H2SO4). Vid reaktionen bildas även
natriumsulfat enligt reaktionsformeln här nedanför.

2 NaCOOOH + H2SO4 ---> 2 HCOOH + Na2SO4

Metansyra har fått namnet myrsyra för att flera myrarter kan utsöndra det från sina giftkörtlar i självförsvar. Myrsyra är en relativt stark syra som precis som ättikssyra är vattenlöslig. Vid direkt kontakt med myrsyra på kroppen kan frätsår uppstå, speciellt på ögon. Myrsyra är inte giftigt om man skulle dricka det men man kan få frätsår i strupen.
Koncentration
Märksymbol
2%-10%
Irriterande (Xi)
10%-90%
Frätande (C)
>90%
Frätande (C)
Det är olika farligt vid olika koncentrationer.
Om man skulle dricka metanol så skulle levern bryta ner det till formaldehyd och sedan myrsyra, formaldehyd är giftig och sen skulle myrsyran även sänka pH-värdet i blodet. Det kan vara livshotande att ha för lågt pH-värde i blodet och det kallas Acidos. Därför ska man inte dricka metanol :D (Obs! prova inte hemma.)