Hur är en atom uppbyggd och vilka är beståndsdelarna? Vilka egenskaper har den?

atom.jpg
Atomen består av en atomkärna och elektroner som kretsar kring atomkärnan.

Atomkärnan innehåller protoner och neutroner. Protonerna är plusladdade och neutronerna är neutrala. Atomens vikt utgörs i princip av atomkärnan. Neutronernas uppgift är att hålla ihop protonerna. Elektronerna är minusladdade. I en atom är antalet elektroner exakt lika stort som antalet protoner i kärnan.
Om atomkärnan är stor som en puttekula och belägen i mitten på Ullevistadium, kretsar elektronerna utanför läktarna och är där lika stora som knappnålshuvuden. Det mesta hos atomen är alltså tomrum eller vakuum.

Bilden föreställer en heliumatom. Denna har två protoner, två neutroner och två elektroner. En atom är så liten att den bara kan ses med elektronmikroskop. Med ett elektronmikroskop kan man
förstora 500.000 ggr.

Hur är en jon uppbyggd och vilka är beståndsdelarna? Vilka egenskaper har den?
En jon är ett grundämne som har fler eller färre elektroner än protoner i kärnan. Detta gör att jonen är laddad. Det finns alltså negativa joner och positiva joner. Positiva och negativa joner tenderar att dras mot varandra och bilda salter. Koksalt som man har till ägget på frukostbordet kallas med ett annat namn för natriumklorid. Anledningen är att saltet består av natriumjoner och kloridjoner (NaCl). Natriumjonerna är plusladdade och kloridjonerna är minusladdade.

Vad är en molekyl? Vilka egenskaper har den?
Molekyler är atomer i gäng. Exempel på molekyler är koldioxid (CO2), kvävgas (N2) eller etanol (C2H5OH). På det hela taget är en molekyl ej laddad. Atomerna i molekylerna binder till varandra eftersom de delar elektroner. En vätemolekyl (H2) har två gemensamma elektroner. En elektron kommer från varje väteatom. Alla atomer har en viss strävan att bilda ädelgasstruktur i sitt yttersta skal. Väteatomen vill likna heliumatomen och då fylla sitt yttersta skal med två elektroner. Denna ädelgasstruktur blir tillgodosedd då varje väteatom lånar en elektron från sin kompanjonen (se nedan).


Molekyl3.jpg







Eftersom Amoniakmolekylen NH3 innehåller väldigt mycket väteatomer används det ofta till att transportera väte. Det finns faktiskt mer väteatomer i ammoniak än i vätgas(!) Pga av att man behöver frakta väte är att det används inom industrin för att tillverka allt från Margarin till volframtrådar, de trådar som leder el i glödlampor. Så det är tack vare ammoniak som vi har volfram i glödtrådar som i sin tur får våra lampor att lysa.

Periodiska Systemet (?)


..."syns i det periodiska systemet...",..."som du kan se i det periodiska systemet...". Alla har vi väl någon gång hört talas om Periodiska systemet på No lektionerna, eller sätt det i böcker. Men om du inte har en tillräckligt smart lärare(ingen kritik Magnus, du är jättebra!), eller av andra orsaker, kan det ibland vara oklart om vad det är för något.

**Grupp**
**1**
**2**
**3**
**4**
**5**
**6**
**7**
**8**
**9**
**10**
**11**
**12**
**13**
**14**
**15**
**16**
**17**
**18**
**Period**

**1**
1
H

2
He
**2**
3
Li
4
Be

5
B
6
C
7
N
8
O
9
F
10
Ne
**3**
11
Na
12
Mg

13
Al
14
Si
15
P
16
S
17
Cl
18
Ar
**4**
19
K
20
Ca
21
Sc
22
Ti
23
V
24
Cr
25
Mn
26
Fe
27
Co
28
Ni
29
Cu
30
Zn
31
Ga
32
Ge
33
As
34
Se
35
Br
36
Kr
**5**
37
Rb
38
Sr
39
Y
40
Zr
41
Nb
42
Mo
43
Tc
44
Ru
45
Rh
46
Pd
47
Ag
48
Cd
49
In
50
Sn
51
Sb
52
Te
53
I
54
Xe
**6**
55
Cs
56
Ba
*
72
Hf
73
Ta
74
W
75
Re
76
Os
77
Ir
78
Pt
79
Au
80
Hg
81
Tl
82
Pb
83
Bi
84
Po
85
At
86
Rn
**7**
87
Fr
88
Ra

104
Rf
105
Db
106
Sg
107
Bh
108
Hs
109
Mt
110
Ds
111
Rg
112
Uub
113
Uut
114
Uuq
115
Uup
116
Uuh
117
Uus
118
Uuo

57
La
58
Ce
59
Pr
60
Nd
61
Pm
62
Sm
63
Eu
64
Gd
65
Tb
66
Dy
67
Ho
68
Er
69
Tm
70
Yb
71
Lu
89
Ac
90
Th
91
Pa
92
U
93
Np
94
Pu
95
Am
96
Cm
97
Bk
98
Cf
99
Es
100
Fm
101
Md
102
No
103
Lr
Periodiska systemet är ett tabell över Änmnen/element som finns här i världen och visar ämnets kemiska benämning, atomnummer, atommassa, vilket slags ämne (gas, metall, flytande, fast etc)det är och hur många protoner det finns i yttersta skalet på atomen.
Den första versionen av Periodiska systemet uppställdes 1869 av ryssen Dmitrij Mendelejev och tysken Lothar Meyer, men allteftersom nya grundämnen upptäckts har systemet fått en annan utformning.

Dessa färger anger atomnummrets form i rumstemperatur och normalt tryck:
Orange= Gasformig
Blå= Flytande, om ämnet förekommer naturligt.
Svart= Fast, om ämnet förekommer naturligt.
Röd= Fast,om ämnet skapas på kemisk väg.

Bakgrundsfärger betecknar kemisk serie: (Färgen ka tyvärr inte ses)
Alkalimetaller
Alkaliska jordmetaller
Lantanoider
Aktinoider
Övergångsmetaller
Övriga metaller
Halvmetaller
Icke-metaller
Halogener
Ädelgaser
Ljusgrå/ljusgul bakgrund betyder att ämnet ännu ej upptäckts men har en plats i tabellen.
Rutans ram betecknar metaller / halvmetaller / icke-metaller:
Metaller
Halvmetaller
Icke-metaller
Atommassa
En neutron(neutral) i en atom väger lika mycket som en proton(-)dvs en atommassa. När du t.ex ritar en heliumatom ska protonerna(-) och elektronerna(+) vara lika många(gäller alla atomer). Neutronerna bestämms efter hur stor atommassan är. Det finns altså alltid lika många protoner som elektroner i en atom. Hur stor atommassan är på en atom, står i det periodiska systemet. En proton väger 1. En elektron väger så lite så man kan säga att den inte väger någonting alls. En neutron väger lika mycket som en proton, altså 1. Heliumatomen är nr 2 i det periodiska systemet. Den har altså 2 st protoner och 2 st elektroner. Men det står att atommassan ska vara 4. Eftersom att elektronerna inte väger någonting, så är atommassan än så länge bara 2. Men för att få den rätta atommassan, säger man att det även finns neutroner i atomkärnan. Man har lagt till 2 neutroner eftersom att de också väger 1/st. Nu är atommassan 4.
Alltså: 2 elektroner + 2 protoner + 2 neutroner = atommassan 4.

Joner
Atomer nästan aldrig fritt i luften. De sitter nästan alltid ihop i molekyler. En Jon är en atom som har olika många protoner som elektroner.

Varför bildas joner?
Nästan alla atomer har platser lediga i sitt yttersta skal, eller några elektroner för mycket så att de blir ensammma i ett eget skal. De som inte har det kallas ädelgaser. Atomer jobbar alltid för att få alla platser fulla i sitt yttersta skal. Därför vill de slås ihop med en annan atom så att det kan bli så.
Ex. Klor (Cl) har en plats ledig i sitt yttersta skal. Den vill då slås ihop med en atom som bara har en elektron i sitt yttersta skal. För om den blir av med den har den också fullt i det skalet som är innan. T ex Natrium (Na). När de här två atomerna sätts samman bildar de en molekyl: NaCl, Natriumclorid, salt.